Batterioptimering baserat på spotpriser

Att investera i ett batteri för att ladda från elnätet kan vara en strategi för att minska elkostnaderna, men det är ingen garanti för besparingar. Denna analys hjälper dig att förstå vilka faktorer som påverkar lönsamheten och ger en realistisk bild av hur ett batteri kan användas för att hantera elprisskillnader.

Genom att ladda batteriet när elpriserna är låga och använda den lagrade elen när priserna är högre kan du potentiellt spara pengar. Dock beror utfallet på flera faktorer.

Faktorer som påverkar lönsamheten

• Spotpriser och elmarknadens variationer – Elpriserna varierar timme för timme och kan förändras över tid. Stora prisskillnader mellan lågpris- och högpristimmar skapar bättre förutsättningar för besparing, medan små prisskillnader gör att vinsten av att lagra el blir mindre.
• Batteriets verkningsgrad – Ett batteri omvandlar inte energi utan förluster. En verkningsgrad på exempelvis 97 % innebär att du förlorar 3 % av energin vid varje laddningscykel, vilket påverkar den faktiska besparingen.
• Laddningskapacitet, effektgränser och elnätsavgifter – Hur snabbt och mycket ditt batteri kan ladda påverkar hur väl du kan utnyttja de billigaste timmarna. Dessutom tillämpar vissa elnätsföretag effekttariffer, vilket innebär att du betalar en högre avgift om du använder mycket effekt under korta perioder.
• Elförbrukningsmönster – När och hur du använder el påverkar hur mycket du kan spara. Ett batteri ger störst nytta om det kan täcka en betydande del av din förbrukning under dyra timmar.
• Avskrivningskostnad – Batteriets livslängd beror på antalet laddcykler det garanteras. Kostnaden per kWh beräknas genom att dela inköpspriset (efter avdrag) med det totala antalet garanterade laddcykler multiplicerat med batteriets kapacitet.
• Räntekostnader – Om investeringen finansieras med ett lån påverkar räntekostnaden den ekonomiska nyttan och kan göra att en förväntad besparing istället blir en förlust.

Vad gör denna analys?

Denna analys är baserad på en förenklad optimeringsmodell där batteriet laddas och används maximalt en gång per dygn. Detta innebär att modellen inte tar hänsyn till möjligheten att ladda och urladda batteriet flera gånger per dygn, vilket i vissa fall skulle kunna öka den ekonomiska nyttan.

Vidare tar modellen inte hänsyn till andra sätt att optimera batteriets användning, såsom:

• Laddning från egna solceller – Modellen utgår från att batteriet laddas från elnätet baserat på spotpriser. Om batteriet istället laddas med egenproducerad solel kan detta påverka lönsamheten, särskilt om alternativet är att sälja överskottselen till elnätet.
• Intäkter från stödtjänster – Vissa batterier kan användas för att stötta elsystemet genom att leverera stödtjänster, exempelvis frekvensreglering. Detta kan generera en extra inkomst som påverkar den totala ekonomin för batteriet, men ingår inte i denna analys.
• Effektbaserade elnätsavgifter – Många elnätsföretag tillämpar effekttariffer, där kostnaden baseras på den högsta uppmätta effekten under en viss period. Ett batteri kan användas för att jämna ut effekttoppar och därmed minska elnätskostnaderna, men denna optimering ingår inte i modellen.

Det är viktigt att vara medveten om dessa begränsningar, då en mer avancerad optimeringsmodell som tar hänsyn till flera användningsområden för batteriet skulle kunna förändra den ekonomiska kalkylen.

Resultatet visar om och när ett batteri kan vara ekonomiskt fördelaktigt, samt vilka faktorer som har störst påverkan på utfallet. Genom att simulera olika scenarier får du insikter som hjälper dig att fatta ett välgrundat beslut om en batteriinvestering är rätt för dig.

I vissa fall kan batteriet vara en god investering, medan det i andra fall kan vara mer kostnadseffektivt att istället anpassa elanvändningen eller investera i andra lösningar, såsom solceller eller energieffektivisering.

Syftet med denna analys är att ge dig insikt i hur elmarknadens variationer påverkar en batteriinvestering och hjälpa dig att fatta ett medvetet beslut baserat på realistiska förutsättningar.

Friskrivning

Denna analys är baserad på en förenklad beräkningsmodell och är avsedd att ge en översiktlig förståelse av hur batterilagring kan påverka elkostnader. Modellen tar inte hänsyn till alla möjliga faktorer och kan därför innehålla felaktigheter eller förenklade antaganden. Resultaten som presenteras ska inte betraktas som ekonomiska råd eller en garanti för framtida besparingar.

Alla investeringar i batterilagring bör utvärderas noggrant baserat på individuella förutsättningar och i samråd med experter inom området. Vi tar inget ansvar för eventuella ekonomiska beslut som fattas baserat på denna analys.

Inparametrar I

År: i
2020 2021 2022 2023 2024

Elprisområde: I
SE1 SE2 SE3 SE4

Batterikapacitet (kWh): I

13.3

kWh

Verkningsgrad (%): I

97

%

Effektgräns för laddning (kW): I

11

kW

Max förbrukning (kW): I

11

kW

Batterikostnad utan avdrag (SEK): I

129505

kr

Batterikostnad med Grönt Teknik-avdrag (SEK): I

129505

kr

Antal laddcykler: I

6000

Extraval I

Använd batterikostnad i beräkningen I

Endast ladda när nettobesparingen är positiv I

Grönt avdrag

Låneuppgifter